Stockholm grön stad

På bara 30 år kommer byggnadens massa att fördubblas. Egentligen är det ganska enkel matematik. Om alla dessa stadsbor bor i varje hus med egen trädgård, kommer det att uppta ett mycket stort område. En grov uppskattning tyder på att det finns ett så stort område som hela Indien, som därmed kommer att omvandlas från natur-och jordbruksmark till en stad. Om varje stad bodde istället, bodde i en lägenhet i ett stadsblock, skulle markförbrukningen stockholm grön stad den tjugonde, eller i radhus, kanske den femte.

Överförd till Stockholm förväntas en miljon människor flytta till stadsdelar eller bostadsområden. Om varje stad har sin egen bil, vilket är 75 procent troligt för dem som flyttar till en villa, kommer biltrafiken i våra städer att multipliceras. Och om nya vägar byggdes då skulle det finnas köer överallt, hela tiden. Ett skräckscenario?

Faktum är att en sådan utveckling är precis vad vi har sett och upplevt de senaste åren. Sedan början av förra seklet har städerna multiplicerat sitt område och trafik flera gånger. I spridda bilstäder som Detroit och Houston har andelen som hyr en bil blivit mer än 90 procent. Effekterna är mycket mätbara, inte bara i de grönområden som drivs och antalet bilar.

Men också i sociala termer, såsom sämre hälsa på grund av luftföroreningar och stillasittande, mer skadade och dödade på resande fot, lägre tillgång till jobb och grundläggande tjänster och bostadssegregering. Ur ekonomisk synvinkel är det högre transportkostnader, högre infrastrukturkostnader, lägre fastighetsvärden, lägre inkomster för besöksnäringen, högre priser på lokal mat.

Organiskt sett är förgiftning av luft, mark och vatten, minskad biologisk mångfald, högre jordtemperaturer en stor påverkan av stockholm grön stad. Allt detta är väl beräknat och bevisat. Debatten om spridning har varit intensiv sedan talet, särskilt i USA. Det finns boktitlar på Amazon idag. En rad ekonomiska, sociala och politiska drivkrafter har startat en våg av konsolidering under talet fram till idag.

Den ökade efterfrågan på boende stöds centralt av planeringarnas och beslutsfattarnas vilja att använda befintlig infrastruktur och minska biltrafiken. Gamla industrier och hamnar flyttade ut ur städerna, och nya stadsdelar byggdes på nya platser runt innerstaden-Hammarby sj Xxxstad i Stockholm, v Xxxstra Hamnen i Malm XX, Norrtelje hamn.

Utmaningen för dessa områden var att bygga tätt, men också grönt, för att säkerställa en livskvalitet. Den andra vågen av förtätning började i början av talet på ytor och klyftan mellan hus i förorterna. En förtätningsdebatt inleddes när en bostadsbrist ställdes mot grönområden. Många har blivit isolerade i sina hem och stadsdelar, beroende på parker och natur inom gångavstånd.

Även om virus som trängsel hittades var smittspridningen många gånger högre i bostadsområden i Amazonas och Sverige än i världens mest folkrika städer, Singapore och Hong Kong. Dessa städer har också den lägsta bilen per capita och det längsta livet i världen. Tätheten ifrågasätts dock starkt i stadsplaneringsdebatten. Således har stadsutveckling alltid varit ett spel mellan tät och grön.

Kanske är detta själva grunden för stadsplaneringskonsten. Arkitekter och stadsplanerare har alltid försökt lösa denna paradox och komma med olika modeller som ger oss både mervärde av densitet och kvalitet på grönska samtidigt - stadsblock med parker och esplanader, modernistiska höga byggnader i naturen, i naturen, i naturen, i naturen, i naturen, i naturen, i naturen natur, stadsblock med parker och esplanader, modernistiska höga byggnader i naturen, trädgårdsstäder och så vidare.

Miljonprogrammet var samma förslag för att lösa täthet och grönska som Lindhagenplan-talet med sina esplanader och parker för Stockholms stad. Samma mål, men helt olika former. Frågan Är Vilka stadsformer som är mest hållbara. Visa alla på listan att den växande staden Stockholm ska vara en växande och attraktiv stad som lockar människor, företag och besökare från hela världen.

Eftersom vi behöver bygga bostäder, tjänster och jobb i hög hastighet. God tillgänglighet gör att både människor och företag kan utvecklas. Stockholms stad ska vara en stad för alla. En stad som hänger ihop, där människor med olika bakgrund och erfarenheter kan mötas i vardagen. När människor möts skapas en levande och intressant stad med minskat utanförskap och en större känsla av tillhörighet och förståelse.

En god offentlig miljö i takt med att staden växer har vi möjligheter att sprida det jämnare som skapar goda levnadsvillkor. Alla delar av staden kommer att erbjuda en säker offentlig miljö där människor kan delta och delta. En smart och hållbar stad och hållbar stad ska vara en klimatstad. Det vi bygger ska präglas av hållbara energilösningar, intelligent miljöteknik och anpassas till framtida klimatförändringar.

Marken ska användas effektivt, beroendet av bilen ska vara lågt och stockholm grön stad Stockholm ska vara ett ofarligt bränsle. Hur kommer vi dit?