Anpassning nationella prov dyslexi

Det kan hända att en student får förlängd testtid, vuxenstöd, fler pauser eller inspelade ljudfiler för att lyssna på testmaterial. Problem uppstår emellertid när justeringen kolliderar med vad som är avsett för testet. Skolverket för Definition av läsundervisning innehåller två processer: förståelse och avkodning. Till skillnad från författarna till artikeln anser Skolverket avkodning som en del av läsningen, den del som är relevant för lärande, för undervisning och testning i lägre betyg.

När elever i årskurs 3 och 6 skriver nationella prov i läsförståelse kontrolleras därför förståelsen av textinnehållet och ordavkodningen. Studenter som behöver en justering i form av förlängd testtid kan få det. Men om eleven lyssnar på texten har elevens förmåga att avkoda texten inte testats. Tre domstolar och Justitiekanslern fann att elever med läs-och anpassning nationella prov dyslexi inte diskriminerades vid genomförandet av nationella prov som prövar läsförståelse.

Domstolarna har också funnit att det finns ett legitimt mål att inte tillåta hjälpmedel, vilket innebär att eleven lyssnar på texten, och att denna åtgärd är lämplig och nödvändig för att uppnå syftet med testet. Nationella prov är viktiga och stöder en rättvisare och mer likvärdig bedömning. 3: e klassprovet är en del av läs-och skrivräkningsgarantin, som syftar till att ge skolan möjlighet att bidra med tidiga stödinsatser.

Studenter med dyslexi och betydande avkodningssvårigheter bör få använda sina vanliga medel, även när de testas i läsförståelse. Aspekter som vanligtvis är inriktade på forskning avkodas och förstås. Med andra ord bör åtminstone dessa tre aspekter av avkodning, den berättande förståelsen av texten och den faktiska förståelsen av texten testas i tre separata prover. Mats Myrberg, fil.

dr, EG Pref Ped, Su: Skolverket hänvisar till sin ståndpunkt att inte tillåta anpassning av NP-år 3 och 6 för elever som diagnostiserats med dyslexi för lässtudier. Jag behöver veta vilka forskningsresultat som ligger bakom denna position. Jag känner inte till någon forskning som stöder Skolverket. Dyslexi är som regel ett problem som manifesterar sig i svårigheterna att koda ett ord.

De andra problemen för de flesta barn med dyslexi efter grundläggande Läs-och skrivinstruktion är bristen på läsning och läshastighet. Läsflödet och läshastigheten mäts, så vitt jag vet, inte i NP, vilket jag menar skulle vara önskvärt. Naturligtvis bör dessa komponenter särskiljas från förståelsen i NP. Det lämpligaste sättet är att presentera NP-texter både på papper och att läsa, jfr.

Studenter med dyslexi bör inte anpassning nationella prov dyslexi av sin långsammare läshastighet när de bedömer läsförståelsen.

Därför tycker jag att det är självklart att anpassa NP så att elever med dyslexi inte misstar sig för att ha problem med läsförståelsen. Idor Svensson, Ph. D., docent i psyk, LNU: det är ganska uppenbart att studenter med dyslexi ska använda de stödfunktioner som finns för läsning och skrivning. Skulle du inte låta en anpassning nationella prov dyslexi med en rollspelstol tvingas försöka gå så att han skulle vara lika med dem som kan gå!?

Att läsa och skriva betyder för mig att du har förmågan att absorbera avkodningstexten och överföra inspelningstexten. De som har svårt med detta, oavsett om det är fysiska eller kognitiva problem att göra det, bör naturligtvis kunna använda befintligt stöd. Visst finns det ingen lag att du ska absorbera texten genom att läsa med dina ögon eller skicka texten i dina händer?

Att förhindra att personer med dyslexi använder de alternativa verktyg som finns när de gör en bedömning är att beröva dem att delta i en tävling för att få bra betyg så att de senare kan ansöka om en ny utbildning på samma anpassning nationella prov dyslexi som alla andra som inte har svårt att läsa och med brev. Peter Tramp, Ph. D., docent i Lingua. EX SU: Om du inte tillåter elever med dyslexi att kompensera för deras brist på avkodning, kommer läsförståelsetestet att innebära att de i stor utsträckning mäter avkodning hos dessa elever, men främst läsförståelse hos elever utan dyslexi.

Istället handlar det om att begränsa ytterligare svårigheter.