Transnationella perspektivet

Att välja att börja med SWEA som organisation innebär att jag har fått tillgång till 30 No genusvetenskapliga tidskrifter på en arena där svenska kvinnor inte bara möts och kommunicerar utan också skapar och upprätthåller genus, kulturell och nationell identitet och svenskhet i ytterligare sammanhang. Transnationella perspektivet val begränsar val på flera sätt när det gäller klasser, sexualitet, ras och etnicitet samt deltagande i arbetslivet.

De allra flesta är gifta och har barn, med genomsnittlig eller högre erfarenhet. Omkring två tredjedelar av kvinnorna i Förenta staterna var heltids-eller deltidshemmafruar, och praktiskt taget alla i Singapore var tillsammans. I vissa fall skickades kvinnorna som utlandsboende, men efter ett transnationella perspektivet fick männen jobb som en del av en lokal kontakt. Speciellt i USA kännetecknas valet dock av en hög ålder, eftersom kvinnor här var mellan 25 och 85 år och migrerade från tal.

Många åkte till USA i samband med forskning eller som AU pair, träffade en person och bestämde sig för att stanna. De flesta har ett grönt kort eller dubbelt medborgarskap. För att utöka valet genomförde jag också intervjuer med svenska kvinnor som inte är medlemmar i SWEA, både i USA och Singapore, samt med flera män i USA, genom olika kontakter, så att snöbollsmetoden lärdes, och informanterna i Singapore var mellan 35 och 57 år gamla och avsedda att stanna i 2-5 år.

Inte oväntat har vithet en dold närvaro, även i mina intervjuer. De bästa punkterna var viktiga för att uppmärksamma tystnaden, klyftan och kringgående i samtal om ras. Erfarenheten har sällan uttryckligen kopplats till att stå som vit. Eftersom vita, enligt Best, tenderar att prata om ras eller inte prata om ras när man pratar om andra, bör man också förstå att prata om rasistiska andra samtidigt bygga vithet.

Så här läste jag också det vita talet om den vita kroppen, skapat i samspel med andra kroppar i rasistiska sociala relationer, samt i en intervjusituation med mig som vit, svensk forskare. Svensk migration till USA har en lång historia. Mellan åren och emigrerade mer än en miljon svenskar, motsvarande en fjärdedel av befolkningen, till USA. I ljuset av europeisk bosättning förstås svenska ofta som en specifik form av vithet i USA, i motsats till Singapore.

I Singapore såg migrationssituationen annorlunda ut än i det amerikanska sammanhanget. Han var inte obestridlig vit, men han var inte utesluten från den vita rasen. Swedeism kan i princip etableras i förhållande till tre perioder av diskursen om vita frågor, säger Jeff Werner. Den andra perioden är från tiden för europeisk massinvandring till invandringslagstiftning som begränsad invandring för varje befolkningsgrupp.

Från USA: s Invandringsdepartement delade invandringsmyndigheten invandrare efter ras, inte Ursprungsland. Särskilt tanken på svensk kvinnlighet var förknippad med positiva rasistiska stereotyper. Med sin språkliga paus jämfördes tidningen Women 32 för genusvetenskap inte längre med andra invandrare, utan snarare som spännande och exotiska figurer.

Hon åkte, som många andra informanter, till USA som AU-par efter gymnasiet, gifte sig och har nu bott där i 16 år. Idag är Marie hemma med sin nyfödda, som tillhandahålls av sin man. Jag frågar Marie om hon tycker att hon har kunnat använda sin svenska erfarenhet på något sätt. Så jag tror att det hjälpte den lilla grannen. Men det var mest med killarna. Men även nu när du är äldre tror jag att folk känner att de har något att prata om med dig.

Så det är mer positivt jämfört med andra nationaliteter. Svensk kvinnlighet beskrevs genom positiva konnotationer och ett mycket värdefullt skönhetsideal som tycktes förstärkas i USA. Men i ett möte med USA tillskrivs hennes rasistiska vita hållning ett positivt laddat utseende omgivet av exotiska och sexuella resultat. Bilderna av Alice och Marie visar hur de ideologiska och symboliska konstruktionerna av femininitet, vithet och nation interagerar i kvinnors berättelser.

I västra USA representerade mexikaner i synnerhet exil, eller snarare kontrasterade med sin egen position. Anna kom till USA som student för första gången för trettio år sedan. Idag tänker hon mest på sina svenska anor när någon till exempel förföljer hennes dialekt. Men var det intressant? Men Anna vill inte alltid betona sin svenska erfarenhet.

De ser det bara som svenskt. Anna, nu ska vi prata om Sverige, hur det är där och hur det var där. Om vithet i regel är en strukturellt osynlig position för Anna, liksom för Alice och Marie, kommer den att synas här på grund av de uttryckta tankarna om svensk kvinnlighet och indirekt hennes ställning som icke-bosatt icke-bosatt. Anna uttrycker själv en önskan att ses som en person, inte som en pojke eller en flicka, utan som sig själv - och kanske är vithet mest närvarande i denna önskan.

Inte märkbart uteslutet från det nordamerikanska imaginära samhället, men inte heller uttryckligen förknippat med de privilegier som svenskhet ger. Kanske återspeglas de olika trenderna i Annas position, eftersom hon bygger sig själv som en del av en mycket individuell diskurs i USA och ansluter sig till ett individuellt ideal. Mary Waters använder begreppet symbolisk etnicitet för att lyfta fram enskilda former av vit etnicitet som har en positiv laddning i USA.

Men för att betona hur en person blir nödvändig för att avgå 34 tidskrifter för genusvetenskap finns det inga uttryckliga privilegier som tillskrivs vita som grupp, och för att hantera den förkroppsligande som svensk kvinnlighet innebär. Som Dream Moon påpekar är det en skillnad i konstruktionen av vithet och femininitet, eftersom den förra är en osynlig position, och den senare är kroppens synlighet.

Således, för invandrarkvinnor, det finns en spänning mellan en vit rasistisk kropp som tillåter passage som tillhör en amerikansk imaginär nation och en svensk symbolisk etnicitet som delvis innehåller begrepp relaterade till könsposition invandrare. Vita identifieringar ett privilegierat perspektiv baserat på vad folk kallar vitt, ger omvärlden mening och innehåll, representerar en aspekt av vitheten själv.

Det var lätt för svenska kvinnor att föreställa sig sig själva som en del av den abstrakta nordamerikanska vita normen, både socialt och geografiskt. Förutom svenskarna tillbringade informanterna tid med andra europeiska migranter eller nordamerikaner med europeisk erfarenhet. Men samtidigt lever jag i en vit värld. Jag tolkar Stinas oro över den segregation som vita tvärsnittsgrupper försöker upprätthålla i den nordamerikanska smältdegeln.

När det gäller social geografi kan kvinnor ingå i den vita normen, och i dessa frågor förväntas de som är mödrar vara rörliga och aktiva. Svensk migration till Singapore, till skillnad från i USA, är ett relativt nytt fenomen. Staten Singapore blev självständigt från Malaysia, en före detta brittisk koloni, och ockuperade sedan Japan under andra världskriget. idag är Singapore en central plats för lokaler och ytterligare migration.

Boendeområdena var ofta belägna med en pool, tennis och flygplan i brunnen samt lekplatser. Denna form av bostäder är inte typisk för svenskar. Men de tillbringade sällan tid med asiatiska expats eller lokala Singaporier.

Deras interaktion kan beskrivas som en slags geodiskursiv konstruktion, där identifieringspositioner som svenska, vita, europeiska och västerländska var sammanflätade med varandra och med kategorin emigranter. Visuell vithet som ett symboliskt kapital manifesteras på många sätt i Singapore. Annonser för blekmedel pryder offentliga utrymmen, och så kallade blekmedelsextrakt finns i de flesta tvålar och hudkrämer.

I stället har de lokala kineserna, som utgör majoriteten av befolkningen, identifierats som normala, sociala, politiska, kulturella och rasmässiga i det singaporeanska samhället. Kineserna är lite bättre än de andra, du får det snart. Kineserna sjunger lite bra då. Hong Kong-kineserna är inte särskilt bra alls. Men kineserna anländer alltid framför västerlänningar, som fortfarande kommer ganska högt, men under kineserna.

Och då är det som ja, resten. Ibland tar de bara en taxi framför näsan. Då tycker du att det är fel. Men då gör du samma sak - och sedan ser de ut. Men de gör samma sak. Jag tycker att det är en stor nackdel att vara svart. Vithetsstandarder märks på flera sätt. Eftersom Singapore är ett tropiskt land bär de flesta människor, särskilt kvinnor, ett paraply när de går ut.

Men singaporianer använder inte paraplyer bara i regnet, utan de använder dem också som solskyddsmedel, förklarar Felicia. Försök hitta en ansiktsgrädde som inte innehåller sådana produkter i sig! Men . det är på något sätt, så ju mörkare du är, desto lägre är du i betygen, rankningen. Det är lite så här över hela världen. Men här kastar Michael Jackson dig in i väggen!

Det gör det för alla. När hon tänker på vithet verkar det önskvärt att kineserna används i Singapore singaporeanska skor, men samtidigt inte förkroppsligas. Singaporianska paraplyskor, till skillnad från det faktum att de använder ett paraply, till skillnad från svenska kvinnor, för vilka från svenska kvinnor, eftersom en solbränna kan, troligtvis, en solbränna kan fungera som skönhetshuvudstad som skönhetshuvudstad.

Felicias beskrivning av vita transnationella perspektivet privilegier återspeglar politiska diskussioner om rashierarkier i ett Singaporianskt sammanhang. Det tror jag inte att du gör. Nej, Jag vet inte. Fördelarna med att vara svensk. Vad kan det vara? Kan du hjälpa mig lite? Du kan ha en utbildning. Vi har en utbildning.Felicia och Leilas beskrivningar av kinesisk hegemoni betonar transnationella perspektivet relativa västerländska underordnandet de identifierar med vithet, en verkligt kontextuell vit norm.

Bör konstruktionen av vithet i detta sammanhang etableras bortom västerländska diskursiva gränser för att bli förståelig? Att arbeta tillsammans på varumärket på en multinationell webbplats har visat sig kunna ge stora möjligheter för de inkluderade staterna. Studien hävdar att branding i allmänhet och i stor utsträckning utnyttjar varumärkesanställda i stor utsträckning en strategisk kommunikationssynpunkt - den gemensamma kärnan i meddelanden blir en effektiv koppling för att skapa kolism i platskommunikation.

De mindre populära abstrakta studierna i denna undersökningsstudie är ett relativt outforskat område av regional branding som sträcker sig över flera hela suveräna stater, som också kallas transnationell branding. Syftet med denna studie är att bidra till kunskapen om transnationellt varumärke i synnerhet och placera varumärke i allmänhet genom en fallstudie, inklusive intervjuer och dokumentanalys, av det transnationella varumärket - norra regionen.

De transnationella varumärken som krävs för befintliga förhållanden, hur denna koptinisering kan åtföljas och de potentiella konsekvenserna för de inkluderade staterna är undersökningar genom teoretiskt arbete med tonvikt på varumärke och strategisk kommunikation. Analysen visar att det transnationella området behöver en gemenskap, mer i denna studie undersöker det relativt outforskade området regional branding, som sträcker sig till flera hela suveräna stater, som också kallas transnationell branding.

Analysen visar att ett transnationellt område behöver en gemensam identitet och att det är nödvändigt att involvera ett centralt beslutsfattande organ, samt personer med kunskap om varumärket för den plats och den nation de representerar. Processen för att skapa en gemensam strategi bör omfatta interna och externa intressenter som syftar till att identifiera ett förenande kärnbudskap och inspirera ett fokus för relationen under hela processen.