Hur skiljer sig skrivundervisning för andra språks elver

Andraspråksutveckling i fokus-språkinlärning innebär också att dokumentera elevernas språkutveckling på svenska. Utbildade lärare i svenska som andraspråk kan se var eleverna befinner sig i utvecklingen av ett andraspråk och utifrån denna kunskap anpassa undervisningen för bättre stöd och utveckling. Det är en vinst för alla om det finns förutsättningar för samarbete mellan viktiga funktioner som skolbibliotekarier, lärare i svenska som andraspråk, modersmålslärare, studiehandledare och andra flerspråkiga pedagoger.

Eleverna ska hur skiljer sig skrivundervisning för andra språks elver muntligt aktiva-utbildningen ska väsentligt innehålla en muntlig dialog om tankeväckande komplext innehåll, där läraren använder multimodala resurser som stöd. Det är också viktigt att så långt det är möjligt skapa en gemensam upplevelse för utveckling i tal och text. Att läsa högt för eleverna och att fastställa bokens innehåll, dvs.

genom olika estetiska former. Detta är en förutsättning för språklig testning och språklig utveckling. Elevernas hela språkliga repertoar som resurs - elevens hela språkliga repertoar ingår i språkligt medveten undervisning - låt dem använda den och betrakta den som en resurs. Involvera gärna flerspråkiga lärare och språkliga resurser från modersmålslärare i detta arbete.

Att spela med språkljud och bokstäver kan till exempel göras på både svenska och andra språk. I språkligt lärande, som sker i ett andraspråksperspektiv, betraktas studentens hela språkliga repertoar som en resurs baserad på språkförstärkning och läsning på mer än ett språk. Kristina Hedman är professor i svenska som andraspråk med didaktisk inriktning vid Stockholms universitet.

Hennes forskning rör undervisning och inlärning av svenska som andraspråk i olika pedagogiska sammanhang, senast i klassrumsförberedelser, språkintroduktion och anpassade utbildningsformer. Ett viktigt fokus är elevernas förmåga att använda hela den språkliga repertoaren, vilket inkluderar användning av visuella och kreativa resurser för att skapa mening.

I studien försöker Christina Hedman identifiera hur språkundervisning kan bidra till ökad tillgänglighet till kunskap och rättvisa. Detta kan till exempel förekomma i texter där ord blir fel beroende på likheter och skillnader mellan elevens modersmål och svenska. Olika stavningskonventioner är svåra för alla, oavsett modersmål, i den tidiga läs-och skrivprocessen. Nyfikenhet på språkskillnader-olikheter-läs-och skrivinlärning, bland annat om hur mycket eleven har kommit i kontakt med det aktuella skriftspråket, och om eleven tidigare har läst och skrivit kunskaper på sitt modersmål.

Att kunna ett språk med en annan stavning och läsriktning än en svensk person ger problem än om en elev tidigare hade lärt sig läsa och skriva på ett språk med det latinska alfabetet. Att läsa och skriva i första hand kan vara en svår process för eleverna, oavsett om det är på sitt modersmål eller på ett nytt språk, och det är viktigt att ta hänsyn till de utmaningar som är unika för elever som utvecklar svenska som andraspråk, säger Elisabeth Zetterholm.

Men det betyder inte att lärare ska kunna alla språk. Modersmålslärare, chefer för utbildningsinstitutioner och vårdnadshavare kan ofta hjälpa hur skiljer sig skrivundervisning för andra språks elver med denna kunskap. Om läraren har denna medvetenhet finns det en bättre förståelse för språkliga fel som inte förekommer hos elever med svenska som modersmål.

Denna förvirring beror på de fonemskillnader som etablerats mellan dessa språk och svenska.